tisdag 27 januari 2009

GNÄLLIG

Jag klev upp jättetidigt idag även fast jag är ledig, bara för att våran fastighetsskötare skulle komma kl 8 på morgonen och fixa lite i vårat kök.

Mycket riktigt kom han hit prick 8, och jag fick slänga på mej tröjan när jag hörde porttelefonen ringa, innan jag tryckte på knappen för att släppa in honom.

In kommer en snäll man av snickartypen, kliar sej i huvet och undrar vad det var för grejer vi ville ha hjälp med.
Tydligen fungerar inte kommunikationen mellan fastighetsskötarna särskilt bra, för förra veckan kom det hit en annan kille som skulle göra precis samma sak, alltså ta reda på problemet och sen skicka hit nån för att fixa det.

Den hjälpen kom nu i form av en annan snickare, som inte direkt verkar ha blivit informerad om vad som skulle fixas.

Jag visar honom hålet som gapar tomt under diskbänken där den ena skåpsluckan skulle hänga om den inte ständigt hade lossnat, trots otaliga försök från Ulfs sida att limma o skruva upp den igen, samt bestickslådorna som håller på att lossna i fogarna och gå isär när vi öppnar dem.

Han noterar problemet och säger att eftersom han inte riktigt visste vad vi behövde hjälp med så måste han nu åka o handla lite grejer som behövs för reparationen.
"Är du hemma hela dan?" frågar han, och jag säger att "Nej, runt ett-tiden måste jag åka iväg".
"Jaja, men det är lugnt. Jag ska bara åka o handla."
"Då ses vi om ett par timmar?"" frågar jag och han säger att "Nej nej, jag ska bara handla, det går snabbt."

Här sitter jag nu, ett par timmar senare, och har varken sett eller hört mer från snickargubben... Undrar varför de aldrig verkar ha koll på nåt. Känner mej gnällig.

I eftermiddag ska jag ner till stan och hämta linser från optikern, och sen har jag även bestämt lunch med en vän.
Jag skulle behöva duscha innan, men det vågar jag inte heller, eftersom att jag väntar o väntar på den där snickaren, och inte så gärna vill stå i duschen när han ringer på. Skulle kännas smått pinsamt att öppna dörren i handduk måste jag säga, speciellt när man ska välkomna en vilt främmande man in i ens hem.

Så vad kan jag göra? Jag bara sitter här, känner mej gnällig o sur, och väntar....

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar