SJUKDOMARNA AVLÖSER VARANDRA

Det har verkligen varit en tröttsam höst med sjukdom på sjukdom.
Jag har varit förkyld 4 gånger. Förra gången låg jag sjuk i 2 veckor, hade 40 graders feber och fick äta pencillin mot halsfluss. Ulf fick verkligen ta hand om Siri mycket då, t om stanna hemma från jobbet för att jag inte orkade ta hand om henne.

Jag repade mig precis tillräckligt för att orka åka upp till norrland där jag o Siri var i 2 veckor. Hade det jättemysigt hos mamma o pappa, och syrrans familj. Det var skoj för Siri att få träffa en massa galna kusiner o släktingar. Vilken kontrast mot det lugna livet hemma! Fast där uppe florerade förstås också en massa baciller, och några dar innan hemfärden blev både jag o Siri dåliga igen.

Den här gången har Siri varit jättesjuk, haft feber o ögoninflammation som gjort att hon vaknat med helt igenklistrade ögon varje morgon. Nu är hon äntligen bättre, men hon har hemsk hosta och näsan rinner fortfarande. Samtidigt som hon blev bättre i ögonen kände jag att mitt öga började grusa sig och självklart blev jag smittad, så nu har jag infektion i vänsterögat o ser ut som en rödögd Quasimodo. Känner mig mycket attraktiv, verkligen. Det är väldigt smittsamt också så får se om andra ögat klarar sig eller inte.
Ulf blev smittad av oss när vi kom hem och förvandlades snabbt till en ynklig förkyld karl. Han har hittills haft 38 graders feber som högst och mår VÄLDIGT dåligt. Jag har sällan sett honom så bitsk och butter, tur att han inte är sjuk så ofta!

Året närmar sig sitt slut. Svärmor kommer hit på ett kort besök imorgon, sen väntar vi besök av Parisa som ska komma hit på sitt jullov.

Hoppas hoppas hoppas verkligen att det är slut på sjukdomar nu och att vi snart har ny energi igen och kan orka göra nåt mer än att finnas till!

(Släktbild)

LITEN EINSTEN

Jag visste det!
Siri är en liten Einstein!!

RETHOSTA

Såhär trött är man klockan fem på morgonen när man har ammat halva natten o hostat den andra halvan... sömn lika med noll alltså.
Jag har fått den andra förkylningen på en månad och Siri har börjat sova jättedåligt igen och vaknar varannan timme. Härligt.

UPPDATERING

4 1/2 MÅNAD

Idag vände sig Siri för första gången från rygg till mage. Hon låg i babygymet o plötsligt tog hon sats o rullade till sin egen förvåning runt. Hon har kunnat rulla åt andra hållet ett tag nu, alltså från mage till rygg, men andra hållet är svårare. (Bilden är tagen för ca en månad sen).
Hon har blivit väldigt stark i kroppen nu och är som en korv på skötbordet. Vrider o vänder på sig så jag knappt får på blöjan...! Och vilket grepp hon har med lilla näven! Hon kan få tag i det mesta nu och hålla hårt i det, byta hand och så vidare.

Olyckligt nog idag så låg hon där på magen och plötsligt blev huvudet för tungt vilket resulterade i att det åkte med ett dunk ner i golvet. Pannan fick sig en smäll o lilla Siri blev förtvivlad o började gråta :(

Om två dar kommer mormor och morfar på besök -alltså mina föräldrar. Alla personer blir kallade utifrån Siris perspektiv nu. Tex har jag o Ulf börjat kalla varandra för "pappa" och "mamma". Knäpp man blir!
Hon har också börjat smaka små skedar med mosad potatis o morot, palsternackspuré, broccolipuré, banan o äpple. Men de senaste dagarna har hon spytt som en fontän, så jag undrar om hon reagerar på det nya i magsäcken eller vad som står på...

GRINIG MAMMA

Idag är jag en grinig mamma.
Det känns som att jag har påsar under ögonen som hänger ner till marken... SÅ trött är jag!!!


Vi har varit förkylda allihop, och det är inte det lättaste när man själv är sjuk att ta hand om en liten som är extra grinig och inte kan sova på nätterna....

Siri som hade börjat sova runt 6 h i sträck på nätterna har nu gått tillbaks till nyfödd perioden och sover som inatt först 3 h, sen 2, sen 1, 1, 1...
Att vakna med en timmes mellanrum är världens tortyr kan jag berätta.
Nu är min kropp full av bly som den blir när man inte fått sova tillräckligt. Dessutom har jag mensont, som en extra liten bonus kan man säga.

Jag är i alla fall inte gravid igen, som jag blev skraj för ett tag... det hade kanske varit lite väl snabbt inpå att skaffa ett syskon till Siri!
Har inte sån jättelust att gå igenom illamående, foglossning, förlossning o allt det där en gång till... nej, det räcker med vår lilla skrutta ett tag -hon håller mig mer än nog fullt sysselsatt!

KLIPPT

Gick in på jobbet igår o hälsade på.
Kom ut klippt!

Så skönt, jag ville bara bli av med allt hängande hår.
Sen att jag inte har en uns smink på mig tycker jag inte vi behöver prata om...!

GAPSKRATT

För nån dag sen kom det
-det första gapskrattet!

Så sött så jag dog!
Det var när jag sjöng Bee Gees "Staying alive" för henne.
Lillskruttan :D

BEBISSOMMAR

Nu är Siri 9 veckor.

Om jag jämför med när jag först fick henne så går allt smidigare nu -amningen börjar äntligen funka utan problem och så blir man mer avslappnad i sin föräldraroll när man får in lite rutiner i vardan och lär känna varandra bättre.

Det känns verkligen som om vi hör ihop, jag o Siri. Hon blir bara sötare o sötare, mera vaken och slukar alla intryck med stort intresse. Jag njuter av att vara mammaledig och nu är det ju dessutom sommar o härligt väder ute, så nu ska vi försöka komma oss ut när vädret tillåter, gå på en o annan fika på stan, och så förstås bjuda hem lite folk hit då o då.

Hittills har vi flängt runt väldigt mycket -åkt land o rike runt o träffat hela tjocka släkten. Skoj i och för sig, fast nu känner jag att det är skönt att bara få vara här hemma i några veckor och göra saker i sin egen takt.

SKRÄMMANDE UNDERBART

Jo, man blir kär i sitt barn, så är det bara.

Att känna hur hon lugnar sig och blir totalt avslappnad när jag lyfter upp henne, eller när hennes pigga små ögon intensivt tittar på en och hon plötsligt överraskar en med ett leende, då är hon värd all avbruten nattsömn, alla nerkissade lakan och krånglande amningar.

Det är en underbar känsla att vara så behövd, och samtidigt så otroligt skrämmande att ha det yttersta ansvaret för en liten människa som helt fördomsfritt kommit hit och förlitar sig helt på oss.
Man får en känsla av att livet innan bara var på låtsas -nu är det allvar!Men även fast det är skrämmande så är det en utmaning som jag ser fram emot.

SÖMNBRIST

Nu ska vi prata om sömnbrist.

Sömnbrist är inte kul.
Sömnbrist kan göra en till en mycket otrevlig människa...
Att tackla skriken från ett desperat litet spädbarn klockan två på morgonen efter flera timmars misslyckade försök med matning o sövning är inte lätt.

Hade man då fått sova så man kunde tänka klart så hade det gått betydligt bättre, men när man satt o nickade till i soffan redan under eftermiddagen för att huvudet kändes som det vägde ett ton, då finns det en gräns för hur mycket man tål.

När man för fjärde gången har ammat (och bröstet känns tommare än det nånsin förut varit), och lägger det lilla (till synes sovande) knyttet i sängen, sjunker ner som en sten i sängen och känner hur kroppen tacksamt slappnar av, och sen efter 5 minuter åter vaknar av ett stegrande skrik, då känner man att man fått nog. Det är då man ger efter för gråten o frustrationen, och inte längre kan behålla sitt lugn.

Så tacksam man är när man äntligen får sova i ett par eller t o m tre timmar i sträck! Och när ett par andra armar finns till hands så man kan ta sovmorgon eller ta en dusch utan att känna sig stressad.

Trodde man att man känt sig trött nån gång förut?
NU vet jag vad trött betyder.
Det är när man inte klarar av att formulera en hel mening i hjärnan längre utan tappar tråden efter vartannat ord. Även kroppen hänger inte med, man är stel i alla leder och känner det som att alla rörelser är 10 gånger mer ansträngande än vanligt.

Tro mig när jag säger att jag fått en helt ny uppskattning för sömn -alltså de gånger man får tillräckligt av den varan.
Är du en av de lyckliga som får 8 h sömn i sträck/natt?
Då säger jag bara -NJUT så länge det varar!

SIRI ÄR HÄR!

Nu är hon äntligen här!!!

Siri föddes den 22:a april, vägde 3230g o var 5o cm lång.

Det finns mycket jag skulle kunna berätta om förlossningen o de omvälvande 9 dagarna som gått sedan dess, men eftersom jag bara har en hand fri o håller om en sovande Siri i famnen med den andra så är det lite svårt!
Kan bara säga att allt har gått bra och det är jättespännande att bli någons mamma! Vi är trötta men lyckliga :)
Här kommer några bilder på gosisen. Hon är så söt, liknar på pappas sida av släkten och har en massa mörkt hår!

40 v

Så var dagen här.
17:e april.
Nu har jag gått 40 v och idag är beräknat födelsedatum för lilla skruttan.

Men var sitter startknappen??!

MORGONMAGE

Såhär såg min mage ut imorse när jag vaknade.
Bebisformad.
Jaix!

SOMMARTID

Ja, tiden går så fort så fort och nu är vi nästan framme i April.

Det har hunnit bli sommartid, alltid lite segt de första morgnarna, men det skyndar på våren lite grann känns det som och det är inte dumt med ljusare kvällar!

Jag hade besök förra veckan av min kära storasyster Josephine. Hon är som en virvelvind, full av energi och idéer. Satte igång direkt med massa projekt och har hjälpt mig jättemycket med tvättning, handling och olika förberedelser inför bebbens ankomst.

Så nu är vaggan bäddad, skötbordet står på plats i sovrummet, en ny garderob är inhandlad för smartare förvaring av alla filtar o lakan o grejer.

Nu när hon åkt känns det väldigt konstigt, det var liksom det sista som jag hade planerat och nu är det bara att vänta på 17e april -mindre än 3 veckor bort!
Alla pratar plötsligt förlossning med mig och jag börjar nästan bli paranoid och undrar om det är nåt på gång varje gång jag känner nån typ av magont...

Jag o Ulf var på MVC igår och barnmorskan sa att hon trodde det var en "liten" bebis. Vi får väl se.. Jag är glad om jag slipper föda fram en 4 kg:s, men samtidigt blir man orolig för vad de än säger -nu började jag undra om den är FÖR liten istället?!

GAAAAAH!

Man blir tokig av alla tankar alltså. Jag hoppas att jag inte går över flera veckor i alla fall för på ett sätt är det skönt ju snabbare det händer, för då är det ju över sen.
Och nu längtar vi faktiskt efter att få träffa våran lilla flicka!

SENASTE NYTT

Hej hej, vad ska jag nu skriva om?

Många tankar finns men mest snurrar det bara runt runt i huvudet.
Väldigt mycket stress över den kommande förlossningen, som nu bara är drygt 4 v bort, om man ska gå efter beräknat datum. Känns både spännande och skräckinjagande på samma gång!

Jag går hemma nu och sysselsätter mig med att "boa" o fixa här hemma.
Vi har fått tvättmaskin vilket känns som en tråkigt vuxen men väldigt praktisk grej att ha, ikväll ska Ulf åka o hämta en bäddsoffa som vi hittat på blocket, och imorgon är det tänkt att vi skall åka till Ullared och försöka inhandla lite nödvändigt nu innan bebben kommer.

Jag har fått höra från många kvinnor att det är vanligt att man blir lite överaktiv innan man ska föda barn och försöker städa o fixa allt man kan hemma eftersom man anar att det inte kommer att bli så mkt tid över till sånt efter man fått barn.

Annars är läget bra.
Både jag o Ulf har varit förkylda och jag har fortfarande ont i bäcken o fogar, samt att magen växer så man blir inte smidigare direkt...

Vi var på bröllop för 2 veckor sen och fick se Jenny o Emanuel gifta sig. Jättemysigt var det och Jenny var vacker som en dröm. Lisa o Viktor kom från Helsingborg och sov över här hos oss och jag o Lisa framförde ett par låtar till Jenny på bröllopet också. Nervöst och lite hest pga förkylningen men det gick väl hyfsat bra. Jenny var glad i alla fall o det är ju huvudsaken!

Om man ska gå utanför min lilla livsbubbla så är det som vanligt kris i världen.
Japan har haft en stor jordbävning som förde med sig massförstörade tsunamivågor, och nu brinner det i flera kärnreaktorer som släpper ut farlig radioaktivitet. Men det orkar man ju knappt tänka på, det är oroliga tider i världen kan man säga...

VARDAGSPYSSEL

Igår var en sån bra dag!

Dels för att jag o Ulf hade ledig dag tillsammans, en så kallad "day of fun", och dels för att vi båda var på riktigt bra och handlingskraftigt humör!

Ulf borrade upp lite hyllor, vilket är hans hat, så när han väl gör det blir jag väldigt glad! Jag dammsög, ringde runt till hantverkare som ska fixa tvättmaskin i vårat badrum, och lagade god middag. Sen tvättade vi ihop.

Låter kanske inte så jätteromantiskt men det är ju såna triviala saker som ingår i vardagen och livet, och mycket beror på hur man gör dem -en bra inställning underlättar alltid.

För övrigt mår jag väldigt bra när det händer saker, det är så jobbigt att inte få nånting gjort medan tiden bara går... Känner mig lite stressad nu också och vill gärna få gjort ett o annat innan bebisen kommer, det är bara 8 v kvar nu.

Nu är det dax att gå till jobbet!

SÖMN I SISTA TRIMESTERN

Mitt nya sovmönster:

Jag lägger mig.
Ligger o vrider mig ett tag, sparkar med benen som kryper o har sig (ännu ett nytt gravidsymptom jag blivit bekant med, nämligen "restless legs"), men tillslut somnar jag.

Vaknar vid 2-3 tiden av en sprickfärdig blåsa och hasar mig upp till toaletten.

Sjunker ner i sängen igen o hoppas hitta det där läget som tillslut gick att somna i.
Det går inte. Hjärnan vägrar stänga av. Ligger vaken halvt apatisk i flera timmar och märker hur kreativ en trött hjärna kan vara. Den planerar o hittar på allt möjligt. Skriver listor i huvudet på saker som måste göras osv, och jag undrar hur mkt av dessa listor jag kommer att minnas dagen efter...

Tillslut framåt morgonen somnar jag o sover en eller ett par timmar igen, tills jag vaknar av väckarklockan som ringer kl 7.

Sjuukt trött!!

Snoozar alldeles för länge o tvingar mig sedan upp för att gå till jobbet. Kroppen känns som en blyklump. Ahh, härligt!

TEITUR PÅ NEFERTITI

Teitur – Stormy Weather (Demo)

Längtar till konsär med denna sköna artist.

Den 23:e februari spelar Teitur på Nefertiti, vi har bokat bord för att kunna ta en matbit innan och sedan följer en konsär som inte kan bli annat än bra!
Det är en onsdag kväll så dessutom är vi lediga dagen efter :)

Underbart!

PRINSESSA

Här är hon!

HON -våran TJEJ!!!!!!


Jag gick omkring i chock hela dagen igår, speciellt när barnmorskan (eller vad de nu kallas de som kan göra ultraljud) sa:

"Här ser jag något som sticker upp.... det är.... blygdläpparna!"

Tro mig, jag var så inställd på att hon skulle säga "snoppen", så jag kunde inte tro mina öron.
Men så är det tydligen. Jag har nog inte smält det helt än...

Jag kände mig väldigt glad i alla fall, även om jag gärna vill ha en liten pojke en vacker dag så är det väl klart att man blir glad då man ska få en flicka!

Häftigt med 3-D ultraljud, fast nu låg bebben tydligen väldigt långt ner där det inte var så mkt fostervatten så det var inte så lätt att få till några bra bilder, men efter ett tag fick vi i alla fall se ansiktsdragen som så tydligt påminner om pappa och den sidan av släkten.

Nu känns det mer verkligt. Nu är det bara slutspurten kvar. Sen kommer hon, våran prinsessa!

LJUS I MÖRKRET

På något sätt tog jag mig till Egypten.

På något sätt tog jag mig hem.

På nåt sätt har jag klarat av att jobba lördag o måndag, och däremellan haft besök av halva släkten i helgen.

Idag är det äntligen ledig tisdag och jag tänker passa på att njuta av ledigheten och solituden genom att bara göra det jag absolut måste, och för övrigt ta det lugnt o vila, vilket både min svanskota och resten av min sargade gravida kropp behöver.

"Är det verkligen så illa?", kanske ni undrar, och jag måste tyvärr insistera på att det är det. Det har varit en tuff period nu och speciellt jobbigt att känna sig så fängslad i sin kropp. Jag har knappt kunnat göra nånting alls, för allt gör ONT, t o m att sitta är svårt...

(som jag skrev i ett föregående inlägg så är det svårt att sitta framåtlutad utan att det känns som att magen ska kväva en, och nu när jag slagit i svanskotan kan jag inte sitta bakåtlutad heller!)

Men för att inte låta alltför negativ:

Jag känner mig mycket bättre än när jag precis hade ramlat, jag känner att det går åt rätt håll och kan roa mig med att bara ligga i sängen o titta på magen som guppar o rör sig, känna hur "han" ännu en gång får hicka och undra om det är huvudet eller rumpan som buktar ut så att magen ser helt sne ut när jag vaknar.
Jag känner hur vi sakta bygger upp en relation, jag o bebben. Det börjar kännas mer verkligt ju mer han växer och gör sig påmind där inne.

På torsdag ska vi på ultraljud i 3-D och då får vi veta om det är en pojke eller flicka! Jag är ju helt övertygad om att det är en kille, så om de säger något annat kommer jag nog skeptiskt att be dem titta efter lite nogrannare, men vi får se :)

SKADAD

AJ!

Det som absolut inte fick hända denna vintern hände såklart.

I måndags, på väg till jobbet, halkade jag i en isig stentrapp och åkte rutchkana nerför flera trappsteg rakt på svanskotan -DUNK DUNK DUNK DUNK DUNK.

Det hela slutade med att jag fick åka ambulans till ortopeden på mölndals sjukhus, och nu ligger jag hemma som värsta invaliden och äter morfintabletter. Det gör så SJUKT ONT!

Så nu blir det mycket intressant att se hur det ska gå att resa till Egypten imorgon... Drygt 5 h sittandes i ett plan, ja det blir skoj.....
Men som doktorn sa så är det säkert bra med lite värme för ryggen, det är bara att ta sig dit som kan bli lite trixigt..
Suck, nu önskar jag allt att jag hade svalt min stolthet o köpt broddar som alla tjatat på mig om... Det har varit en helt otroligt halkig o snöig vinter!

I VÄGEN

Sätt en fotboll i knät,
tryck in den mot magen och försök sitta dubbelvikt mot datorn som man ofta gör när man surfar o skriver.
Bekvämt?

Så känns det att vara gravid i alla fall för alla som undrar.
T o m att böja sig fram när man äter börjar vara svårt. Då får man antingen hålla tallriken vid munnen istället eller sitta rak i ryggen o spilla hälften av maten man hade på gaffeln på, just det -magen.

Jag har tappat bort min kamera i flytten, eller jag hittar den inte just nu i flyttlådsröran, så jag får vänta ett tag på att sätta upp bilder på nya lägenheten o sånt.

Sätter istället upp en bild på en god varmchoklad jag drack härom dan. Mmm!