HISTORISKT

Ja, historiskt o heeelt underbart!

Efter att ha varit fänglsad i min kropp pga den sega foglossningen som aldrig ville ge med sig efter graviditeten, vågade jag för första gången ikväll testa att gå ut på en springtur.

Superjobbigt med min nuvarande kondition och kroppshydda, men såååå härligt att det gick!!!! :D

Jag har varit rädd att kroppen skulle helstrejka och att jag skulle få jätteont igen om jag testade att springa, men det gick mycket bättre än jag vågade hoppas på!
Hoppas bara jag inte vaknar upp imorgon och inte kan röra mig eller nåt sånt :/ Nä då, Jag njöt av friheten, och tänkte på det berömda idrottscitatet jag hört nånstans, att "smärta är svaghet som lämnar kroppen" :)

Nu är jag tillbaks på banan igen! Och nu är det inte bara min man som kan passa på att ta sig en springtur på kvällarna, utan nu får han snällt foga sig till att det varannan gång är min tur att gå ut o springa, och hans tur att va hemma o passa barn!

(Älskar dig sötnos <3>